En ny start för Ukraina

En av de största frågorna med Trumps skattereform förblev hur man realistiskt sett kunde kompensera inkomstförlusten orsakade av de dramatiska skattesänkningarna.

Planen kritiserades för att endast handla om skattesänkningar, utan att desto djupare gå in på verklig skattereform

Finansministern Steven Mnuchin presenterade den fortfarande väldigt preliminära planen för skattereformen på onsdagen. Det ensidiga pappret om skattereformen lämnade mycket plats för spekulation, men han visade förtroende för att skattereformen kommer att gå igenom och menade att Vita huset och kongressen är till största del på samma linje. Enligt Mnuchin är skattereformen mycket lättare än sjukvårdsreform – men om det vore så lätt, varför har en skattereform inte isåfall gjorts sedan 1986?

I motsats till resten av USA:s instabila politik, är skattereformen däremot något som få presidenter har försökt och lyckats förändra: ingen skattereform har gjorts på över 30 år. Om det är oroväckande eller uppmuntrande att Trump av alla presidenter lovade att ändra på den kan diskuteras, men hans kontakter till företagsvärldens elit gav inte mycket hopp för att han skulle behålla den nuvarande skattenivån för höginkomsttagare.

Även om han varit en mer eller mindre framgångsrik företagsman (trots ett antal konkurser och hans mystiska, och eventuellt obefintliga skattedeklaration), verkade det föga alarmerande att sätta ansvaret för så stor reform på hans axlar.

Men, om det är något Trump bryr sig om är det skattereformen. Som företagsman är det något han har kunskap om. Skattereformen är hans baby. Den är något han verkligen vill få igenom och kommer att försvara med näbbar och klor. Precis därför valde han att inte avslöja hela sin skatteplan på onsdagen, utan valde istället att sakta men säkert skrida framåt samtidigt som han lämnade plats för förhandlingar med kongressen.

Dramatiska skattesänkningar utan noggrannare förklaringar

Problemet med diskussionen om beskattning är att det finns flera fundamentala missuppfattningar om hur systemet fungerar, vilket understryks p.g.a. dess komplexitet. Generellt sett delar både politiker och allmänheten samt demokrater och republikaner flera diagnoser på var problemet på den nuvarande beskattningen ligger. Företagsbeskattningen i USA är bland de högsta i OECD länderna med de nuvarande 35%, vilket argumenterar för att USA:s konkurrenskraft inte är lika hög som i andra länder och lockar företag att flytta utomlands. En minskning på 20% är dock väldigt radikal, och skulle enligt vissa experter resultera i inkomstförlust på 2.2 triljoner dollar.

Enligt Trumps skattereform skulle en skatteminskning resultera i en ekonomisk tillväxt på 3%, som tillsammans med inkomster från företag som man lockar till att investera inhemskt kompensera för inkomsförlusten. Utmaningen är att övertala kongressen, för att dessutom inte tala om experter som anser det vara högst osannolikt att den ekonomiska tillväxten vore så hög som administrationen hoppats på. Mnuchin sade även förbigående att det blir absolut nödvändigt att höja på skuldtaket – något som av flera republikaner ansetts oacceptabelt.

Mnuchin satte fokus på den vanliga amerikanaren och betonade att skattereformen främst skulle gynna småföretag som driver den amerikanska ekonomin. Stora företag, som bland annat Trumps eget och hans andra högt uppsatta tjänstemäns företag, som också skulle gynnas av en lägre skatteprocent, lämnades naturligtvis ur retoriken. Likledes skulle skattereformen simplifiera privatpersoners skattedeklarering bland annat genom att reducera inkomstnivåerna från sju till tre kategorier: 10%, 25% och 35%, beroende på inkomsten. Gränserna för dessa grupperingar förklarades inte, och frågan kring vem som räknas till den högsta inkomstkategorin lämnades öppen.

Trump skröt under sin kampanj om sin briljans då han medgav sig ha använt sig av kryphål i lagstiftningen, men verkar ha ändrat åsikt eftersom han nu vill åtgärda dessa. Enligt Mnuchin skulle minskandet av antalet kryphål kompensera för den lägre skatteprocenten, vilket skulle behålla den federala regeringens budget inkomstneutral. Denna plan verkar dock vara för ambitiös för att vara realistisk.

Hur stort problem kommer budgetunderskottet att bli för republikanerna?

Eftersom Trump har representanthusets talman Paul Ryan på sin sida torde det vara lätt för honom att få kongressen övertalad. Men som sågs med sjukvårdsreformen garanterar en republikansk majoritet inte att nya förslag går igenom. Misslyckandet med att upphäva Obamacare satte sista spiken på lådan för att ha kunna uppfylla alla hans löften gällande skattereformen. American Health Care Act som Trump propagerade för, skulle ha minskat på det federala budgetunderskottet med 337 miljarder dollar (på 24 miljoner amerikaners sjukförsäkrings bekostnad), vilket skulle ha lämnat mera plats för radikala förändringar med skattereformen och gjort det betydligt lättare för Trump att få även de finansiellt konservativa republikanerna på sin sida.

För tillfället är USA:s skuldnivå hög och en del republikaner i kongressen skulle inte rösta på något som ökar underskottet. Om en förändring orsakar större underskott på en tioårig tidsperiod måste förslaget gå igenom med 60 röster i senaten, förutsatt att röstningsreglerna inte förändras på samma sätt som med röstningen om Gorsuch till den högsta domstolen. Trump bör därför jobba tillsammans med demokraterna för att öka chanserna att få en mer långsiktig plan igenom.

För att kunna bekämpa geopolitiska och miljöfrågor behöver USA mera, inte mindre intäkter, och skattesänkningarna ansågs endast förrvärra USA:s finansiella utmaningar. Trump lämnade bort den kontroversiella importskatt BAT (border adjustment tax) beskattningen från sin plan. Den skulle ha kompenserat för reformerna genom att fastställa nya skatter på importerade produkter, men även resulterat i kraftig lobbyverksamhet från återförsäljares del som skulle ha varit klara förlorare. För att verkligen kunna hålla skattereformen inkomstneutral trots den stora minskningen på skattenivån utan att öka underskottet, måste han få skatteintäkter någonstans ifrån. Han är tvungen att välja vinnarna och förlorarna i sin plan, och stå ut med konsekvenserna.

Mariette Hägglund
Forskningsassistent på tankesmedjan Center for Transatlantic Relations på SAIS, Johns Hopkins Universitet i Washington, D.C.

Svenska bildningsförbundets logotyp i vit färg.
Följ oss
Facebook Instagram

Designad och producerad av Nordic Brandstep

Kontakta oss

Georgsgatan 27
00100 Helsingfors

Rådhusgatan 23
65100 Vasa

Information