SFP har en viktig roll i oppositionen

SFP har i sin nya roll som oppositionsparti en klar nisch som Finlands enda borgerligt-liberala parti. Den nya, konservativa, regeringen kommer säkert att ha ett starkt stöd bland väljarna i inledningsskedet men i takt med att reformerna svider i medborgarnas skinn kan det hända att i varje fall Centerns väljare kommer att bli ledsna. Centerns och Samlingspartiets väljare kan också i något skede bli obekväma med eftergifterna till Sannfinländarna som kan komma att vara ganska många under perioden.

I media har man funderat på hur oppositionen skall organisera sig. De ivrigaste har efterlyst ett gemensamt oppositionsblock, men den idén är fullständigt befängd. Det här helt enkelt eftersom oppositionspartiernas ideologier skiljer sig från varandra och bland annat löftena i valrörelsen såg helt olika ut. Då vi granskar våra finländska partier på ett fyrfält bestående av höger-vänster och liberalt-konservativt så ser vi att Centern, Samlingspartiet, Sannfinländarna och KD alla är konservativa icke-socialistiska partier. Vänsterförbundet, De Gröna och även Socialdemokraterna kan däremot definieras som vänster-liberala partier. Svenska folkpartiet å sin sida är det enda partiet som är liberalt men borgerligt i den ekonomiska politiken. 

Utgående från det här är det ganska självklart att ett gemensamt oppositionsblock är omöjligt att uppnå: även om vänstern och SFP är av samma åsikt i många frågor som gäller t.ex. mänskliga rättigheter, flyktingpolitik och bistånd så kommer KD inte att dra en lans för tolerans. Samtidigt är det ganska klart att vänstern gemensamt kan komma att hitta en gemensam linje som bygger på skattehöjning och utgiftsökningar. Men det borde knappast komma som någon överraskning för någon att SFP för en politik som bygger på att utgifter och inkomster skall vara i balans på sikt? Samma sak kommer troligen att gälla KD. Utgående från det här resonemanget framstår det som om regeringen egentligen saknar en självklar del: Kristdemokraterna. De skulle som borgerligt-konservativt parti ideologiskt passat perfekt i regeringen.

I media har förts en ganska aktiv diskussion om socialdemokraternas framtid och de ivrigaste är i färd med att döma ut dem och snackar om att De Gröna skulle gå om SDP i popularitet. Här skulle jag mana till att sansa sig. Man kan t.ex gå fyra år tillbaka i tiden och påminna sig om vilket understöd Centern hade i det skedet? På hösten 2011 var Centerns understöd 13,2% och man talade om hur det nu kommer att gå utför för Centern.  

Jo, Centern fick sedan ny ordförande och vindarna vände. Men troligen var det betydligt mycket mindre Sipiläs förtjänst som regeringens fel att Centern seglade upp till statsministerparti. Om sossarna kan ena leden och Rinne förstår att vara så tyst som möjligt är det mycket möjligt att statsministern om fyra år heter Antti Rinne. Så dåliga är de ekonomiska utsikterna nu och så tuffa inbesparingar väntar.

Fredrik Guseff, direktör för Svenska Bildningsförbundet