De kan med våld hålla uppe kolgruvor, men de kan inte undvika faktum att det är en döende industri och kommer i allt större mån att kompenseras av förnybara energiresurser. De kan förespråka protektionism, men de kan inte vrida tillbaka tiden och ignorera att automatiseringen är en större risk för amerikanska eller franska arbetare än internationella handelsavtal.
Trumps brist på respekt för internationella avtal, både politiska och handelsavtal, har inte varit uppmuntrande. Hans presidentkampanj karaktäriserades av anti-multilateralism. Hans fientlighet mot internationella organisationer var tydlig, och har hållit i alltsedan han blev president. Den budgetminskning han föreslog tidigare skulle reducera finansieringen för diplomati och utländska biståndsprogram med 28%, inklusive Förenta Nationernas (FN) och Världsbankens program. Liksom i NATO, står USA för tillfället för över en femtedel av FN:s budget.
Med ett så pass stort maskineri som FN, finns det legitima orsaker för amerikanare att kräva att USA drar ner på sin finansiella roll för att minska på byråkratin. Om budgetminskning är den enda konkreta handlingen, riskerar man dock samtidigt USA:s roll inom världspolitiken. Många anti-amerikanska regimer skulle hurra över ett mindre amerikanskt inflytande inom FN och hålla tummarna för att det är början på slutet för USA som världsmakt.
Ett mindre stabilt och mer populistiskt Europa är i varken amerikanskt eller europeiskt intresse. För både Europas och USA:s skull, får vi hålla tummarna uppe att Emmanuel Macron kammar hem vinsten på söndagen.
Mariette Hägglund
Forskningsassistent på tankesmedjan Center for Transatlantic Relations på SAIS, Johns Hopkins Universitet i Washington, D.C.
