Vilka blir de verkliga regeringsalternativen på våren?

Vem regerar tillsammans med centern? Så kunde man sammanfatta spekulationerna om regeringssammansättningen efter valet i april 2015. Och visst är det ovisst. Men alternativen kan sist och slutligen vara ganska få.

Det är förstås viktigt att notera det avgörande: valresultatet. Det är egentligen för tidigt att spekulera om regeringen då vi inte vet hur det går i valet som helhet. Men eftersom en hel del spekulationer gjorts i offentligheten så vill jag passa på att ge min syn här.

Vilka är då alternativen regeringsbildning? Det som är viktigt att hålla i minnet är att ifall Socialdemokraterna gör sitt sämsta val någonsin och landar på 15-16% och tappar 5-7 mandat så kommer deras primära alternativ att vara att gå i opposition. Allt annat vore dumt med tanke på att få trenden att vända. Går de i opposition så kan de komma tillbaka år 2019 som statsministerparti medan de i regeringen kan fortsätta tappa understöd.

Sannfinländarna däremot har lyft fram att nästa regering borde vara utan Samlingspartiet. Här är det inte så mycket fråga om att man inte kan omfatta samlingspartiets politik som det handlar om att de vill sitta i en regering med Centern och Socialdemokraterna då de är livrädda för en situation där de själva är i regeringen och Socialdemokraterna är i opposition.

Så vilka är då de reella alternativen?

1)      En borgerlig regering med De Gröna

Centern, Samlingspartiet, Svenska riksdagsgruppen, De Gröna med eller utan Kristdemokraterna

2)      En svart-mylle regering

Centern, Samlingspartiet, Sannfinländarna

För att regeringen dock inte skall vara helt beroende av Sannfinländarna så torde SFP vara ett eftertraktat parti även i den här konstellationen varvid man skulle komma upp till en mera betryggande majoritet för regeringen.

 

Visst skulle en traditionell röd-mylla med Centern, Sossarna, SFP och Vänsterförbundet också nå en knapp majoritet eller tillsammans med De gröna starkare majoritet, men eftersom jag bedömer en socialdemokratisk regeringsmedverkan som osannolik så lyfter jag inte fram det alternativet här. Inte heller den sannfinländska drömmen om Centern, Socialdemokraterna och Sannfinländarna som regering torde vara ett primärt alternativ.

 

För att återkomma till inledningen så är det fortfarande för tidigt att dra några säkra slutsatser, särskilt då vi kommer ihåg hur oklar situation vi hade efter det senaste valet. För det gäller för alla som kritiserat bredbasigheten av den här regeringen att minnas följande: sannfinländarna vägrade medverka i regeringen samtidigt som de gröna inte kom med i en regering med centern den här gången. Det här innebar att det inte fanns så många alternativ kvar. Samma situation kan komma att uppstå även om ett halvt år.

Fredrik Guseff, direktör för Svenska Bildningsförbundet