Att hjälpa folk i nöd är en skyldighet

Att folk flyr undan krig är inget nytt, men under de senaste veckorna har nöden verkligen kommit in i folks vardagsrum då vi kunnat se hjärtskärande filmer och bilder och kunnat ta del av berättelser om de människor som med livet som insats flytt till Europa. Människor flyr för att ge sina familjer en framtid eller hoppas kunna starta ett nytt liv. Är det konstigt? Nej, så skulle säkert också var och en av oss försöka göra då vi är desperata, är rädda för våra liv och inte ser en framtid.

Hur ska man då förhålla sig till dessa av våra medmänniskor? Jo, så som vi gör med alla andra som behöver hjälp: vi ska hjälpa dem.

Det är vår medmänskliga skyldighet även om det finns ekonomiska utmaningar också i Finland. Medmänsklighet och mänskliga rättigheter kan aldrig få ge vika för ekonomiska argument. Om vi ser någon som håller på att drunkna så skulle vi hjälpa personen i fråga – oberoende av om våra egna kläder då blir våta.

Ett återkommande fenomen i den finländska diskussionen är att man konsekvent försöker hitta nya argument varför folk inte ska få komma till landet. Argumenten låter i stil med att man borde hjälpa folk på plats eller att folk en annan religion har svårt att anpassa sig till Finland. 

Ett av de senaste påhitten var att ifrågasätta att unga män kommer som flyktingar, enligt ett finländskt tankesätt borde dessa slåss för sitt fosterland. För alla som lite satt sig in i situationen i Syrien framstår ett sådant tankesätt dock som fullständigt felaktigt: det är fråga om ett land i kaos och inbördeskrig. Där finns ingen självklar sida att välja.

Det legendariska argumentet emot flyktingar och invandrare är förstås att man först ska se till att alla finländare har det bra före man hjälper andra. Det här skulle naturligtvis innebära att man aldrig behöver hjälpa någon eftersom vi inte klarade av att avskaffa arbetslösheten och utslagningen ens under åren av stark ekonomisk uppsving. Men i en del människors ögon är alla argument bra för att motsätta sig utlänningar.

Till saken hör dock att Finland dessutom är i ett stort behov av en större befolkning och framförallt yngre befolkning. Så som vi redan i tiotals år vetat så åldras den finländska befolkningen snabbt och vi har snart inte tillräckligt med folk i arbetsförålder för att täcka de servicebehov som finns för att inte tala om tillräckligt med befolkning för att skapa nytt. Så som prognosen här under fram till 2060 visar ökar framförallt kategorin med över 85-åringar. Under samma period som antalet över 85-åringar prognostiseras öka med 300 000 personer så ökar antalet 7-65 åringar med endast 37 000 personer. Då kunde en ny stor invandrargrupp balansera upp situationen och föra in Finland på en utveckling av tillväxt så som Sverige och Tyskland som har stora grupper med invandrare.

Nu har Finland en chans att vara ett västeuropeiskt land som ger våra medmänniskor en framtid samtidigt som de i förlängningen ger Finland en bättre framtid. En verklig vinn-vinn situation.

Fredrik Guseff, direktör för Svenska Bildningsförbundet