Trump spelar ett högt spel med budgeten

Trots att kongressen är dominerat av republikaner, är det mest sannolikt att Trumps budget inte godkänns.

Under sin valkampanj lovade Trump bland annat att Mexico betalar för muren (Foto: Mariette Hägglund)

Hård makt framom mjuk makt

Trots att den första inblicken på Trumps budgetförslag är negativ, finns det orsak till optimism.  Presidenters budgetförslag godkänns väldigt sällan under den första rundan, och kongressen kommer högst sannolikt att göra en reviderad version av budgetförslaget. Lagstiftarna kan även bestämma sig för att förbise budgeten helt och hållet – vilket hände tidigare med Obamas budget.

De största förlorarna i Trumps budgetförslag är den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA (Environmental Protection Agency) med 31% nedskärningar (2,5 miljarder) och utrikesdepartementet med 29% (11 miljarder dollar), medan de största vinnarna är Departementet för hemlandets säkerhet (Department of Homeland Security, DHS) med sin ökning på 7% (2,8 miljarder) som sköter om inrikes säkerhet samt försvarsdepartementet 9% (52 miljarder). “En budget som prioriterar Amerika  sätter säkerhet som nummer ett på sin lista – utan säkerhet finns det inget välstånd” sade Trump i ett av sina tweets. Vad han glömmer, eller ignorerar, är att både EPA och utrikesdepartementet sköter om USA:s nationella säkerhet genom mer indirekta vägar än traditionell militär.

Budgetökningen för militären kommer inte att fundamentalt ändra på de strukturella problemen inom militären. Traditionellt har demokraterna föredragit s.k. mjuk makt, medan republikanerna föredragit hård makt. Därför är det inte heller överraskande att en del försvarshökar ansåg att förhöjningen inte var tillräckligt stort trots att den höjs med 54 miljarder. Tyvärr verkar Trump inte inse att mjuk makt, eller det diplomatisk makt, är sammanflätad med militära muskelkrafter. Flera diplomater på den amerikanska utrikesdepartementet (State Department) har medgett att departementet kunde gagnas av lite omorganisering, men har uttryckt mycket oro om nedskärningarna som de ser att kan försvaga verksamheten rejält och istället minska USA:s säkerhet.

Kongressledamöter försvarar sina delstaters intressen

Flera republikanska representanter har varit oroade om hur nedskärningarna i budgeten kommer att påverka deras respektive stater. Hittills har bland annat republikanerna Mitch McConnell, John McCain och Lindsey Graham redan sagt ifrån förslaget. Speciellt republikaner från landsbygden och från stater beroende av jordbruk har orsak att vara upprörda. Nedskärningarna på 4,7 miljarder dollar eller 21% för jordbruk vore varken önskvärt med tanke på befolkningen i dessa stater beroende av jordbruk eller representanternas popularitet. I sitt uttalande sade talmannen för representanthusets jordbruksutskott K. Michael Conaway (Republikan från Texas) att jordbrukare kan påverkas negativt av dessa nedskärningar, speciellt med tanke på att inkomsterna har fallit med 50% jämfört med fyra år tillbaka.

Floridas kongressman Bill Nelson, som motsatte sig nomineringen av Scott Pruitt som chef för EPA p.g.a. hans anknytningar till oljeindustrin, har otaliga gånger sagt att en ostabil miljöskyddsmyndighet kan ha katastrofala följder. Kombinationen av en klimatskeptiker som chef och grava nedskärningar på EPA riskerar att underminera EPA:s viktiga arbete mot klimatförändring och miljöskydd. 

Oljeutvinning utanför kusten kunde skada Floridas natur och förstöra turismen, vilket sågs redan med oljebolaget BP och oljeutsläppet i Mexikanska golfen 2010. Delstater som Florida är med andra ord beroende av EPA och dess budget, och kongressledamöter har ett personligt intresse att ha ett starkt miljöskydd om de vill bli omvalda.

Trump underskattar vikten av rent vatten och frisk luft för den vanliga röstaren. Även om de inte är klimatförändringsaktivister, är de högst sannolikt måna om sin omgivning, i varje fall om den utvecklas mot det värre. Oberoende Trumps vackra ord om att hämta tillbaka jobben inom kolindustrin kommer kol aldrig att göra en stor comeback. Kol är inte längre ekonomiskt lönsamt och smutsar istället ner naturen. Om Trump inte tar andra konkreta handlingar för att minimera övergången till användningen av andra energiresurser och omskolningen av arbetarna, kommer den nakna sanningen att slå dem i ansiktet ännu hårdare, och Trump riskerar förlora de röster han fick under valen i November.

Brutna löften

Under sin presidentkampanj fick Trump sin publik att skandera olika slagord såsom “Bygg muren!” och övertygade publiken om att Mexiko kommer att betala för den. Dock då man tar en titt på hans budget, mer specifikt budgeten för Departementet för hemlandets säkerhet DHS (Department for Homeland Security), ser man att en del är riktat mot “byggandet av en fysisk mur längs med södra gränsen”. Trump verkar ha insett att den mexikanska regeringen inte kommer att godkänna finansieringen av denna aggressiva plan. Men att ha amerikanska skattebetalare att betala för en mur som Trump lovade att Mexiko betalar för, är ytterligare ett brutet löfte. Så fint som det må låta, vill den vanliga amerikanaren hellre se pengar investerade i social service än i en mur som inte kan uppfylla sin funktion.

Trump simplifierar den amerikanska röstaren och försöker dra dem under samma kam. Han skapar en svartvit värld där publiken är uppdelad i två kategorier. Även om media ofta är uppdelat i höger och vänster, är majoriteten av amerikanerna en blandning av både och. Vad han misslyckas att uppmärksamma är att hans röstare är mer mångfaldiga än den bild han målat. Alla hans röstare vill inte reglera kvinnors rätt till abort, minska internationella handelsavtal eller ta bort regleringar på vapenkontroll. Som en republikansk president kan man inte säga sig vilja ha mindre regering, men samtidigt fastställa regler som gör precis det omvända.

Mariette Hägglund