Uppmuntra eller försvåra deltagande?

28.03.2018 kl. 10:30
De etablerade demokratierna runt om i världen tacklas med ett allt jämnt sjunkande valdeltagande. Fastän det finns andra former av politiskt deltagande, så anses ofta valdeltagande och politiskt förtroende ha starka samband. Hur ser val, valproceduren och representationen ut i Washington och USA generellt, där primärvalen närmar sig?

 

´´Voting is a privilege that many Americans have fought to preserve´´ står det på den amerikanska nätsidan som ger information om hur man kan rösta i Washington. Ändå väljer många amerikaner att inte rösta. Valdeltagandet i kongressvalen år 2014 var endast 40%. Det finns säkert många komplexa orsaker som lett till det låga intresset för val i USA. En delorsak kan vara själva röstningsprocessen.

 

Registrering

För att få rösta i val måste man registrera sig. Det görs olika i varje delstat, ofta genom att sända ett formulär om ens vilja att registrera sig via posten eller genom att en viss tid fysiskt befinna sig på ett registreringskontor. I vissa progressivare delstater kan registreringen göras på nätet. Registreringen sker i god tid före valet, så man måste hålla reda på tidtabellen för när dagarna för registreringen är. I de flesta fall måste man vid registreringen ange vilket parti man kommer att rösta för. Om man vill registrera sig efter att ha flyttat, måste man oftast ha med sig räkningar som har med ens levnadskostnader att göra från ett par månader tillbaka (exempelvis el eller gas räkninar). Dessa ska hämtas till registreringskontoret. Efter det kan man registrera sig som väljare i den nya delstaten.

 

Förhandsröstning

Vissa stater erbjuder möjlighet för förhandsröstning, andra gör det inte. Sedan finns det delstater som gör något mitt emellan, som New York, Delaware, Missouri osv. De låter en rösta på förhand endast om man har någon riktigt bra orsak för att inte kunna rösta på valdagen.

 

Röstsedeln

Jämfört med finska val, har man mycket att ha koll på i de amerikanska valen. I primärvalen här i Washington ska man rösta på kandidater till hela elva olika poster. Dessa är till exempel ordförande till distriktets råd, distriktrepresentant för ens eget distrikt i D.C., justitie kansler för distriktet och en röst om minimilönen för arbetare som jobbar inom branscher där den största delen av lönen består av dricks. Då man går och röstar, måste man fylla i alla delar av röstsedeln. Primärvalen här i D.C. är i början av juni. 

Registerplåt i Washington DC. (Foto: Mimosa Giamanco)

 

Jämlikhet och representation

Hur ser resultaten ut efter att alla nödvändiga steg för att rösta är tagna? På nationell nivå är det stora skillnader mellan antalet invalda män och kvinnor. Endast 25 % av kongressledamöter och 22 % av senatorerna i USA är kvinnor. Cirka 6,1 % av nationella beslutsfattare är icke-vita kvinnor.

D.C. har dessutom ett helt eget representationsgap som proklameras på var och varannan registerplåt här, nämligen ’’taxation without representation’’. Denna text fanns också på Barack Obamas bilar under hans presidentskap. D.C. räknas nämligen inte till en egen stat, utan räknas till ett federalt distrikt. I praktiken betyder detta att D.C. inte har representation i kongressen.

 

Lågt valdeltagande

Här i USA är det väldigt vanligt att inte rösta i val. Presidentvalet 2016 hade en röstningsprocent på bara 55%. Då presidentval har ett så lågt deltagande, så är det inte överraskande att val av justitiekansler inte motiverar folket att gå igenom röstningsprocessen och läsa sig in i politiken. Dessutom känns Washington och beslutsfattarna långt borta om man kommer från en delstat i mitten av USA. Förtroendebristen blir inte bättre av skandalerna från Vita huset som med jämna mellanrum kommer till offentligheten.

Valen i USA är lika komplicerade som de verkar. Det är mycket att ta reda på redan gällande de rena praktiska arrangemangen. Valen blir naturligt förknippade med eliter eftersom det är utmanande att hålla koll på kandidater, val och de olika nivåerna av beslutsfattande, speciellt om man inte jobbar inom politiken själv (vilket ju dock ofta är fallet här i D.C.).  

Själva ´´general elections’’, alltså kongressvalet, går av stapeln i november.  

 

Skribenten arbetar som liberal praktikant vid Johns Hopkins universitet i Washington DC.

 

Källor

https://www.dcboe.org/pdf_files/GeneralElectionCalendar_110618.pdf

https://www.dmv.org/washington-dc/voter-registration.php

https://www.cnn.com/2016/11/11/politics/popular-vote-turnout-2016/index.html

https://www.vote.org/early-voting-calendar/

https://www.washingtonpost.com/news/the-fix/wp/2017/12/29/the-year-of-women-in-policy-and-politics/?utm_term=.3da43acbd63a

http://www.cawp.rutgers.edu/current-numbers

https://www.politico.com/blogs/politico44/2013/01/obamas-car-gets-taxation-without-representation-plates-154641

Mimosa Giamanco