Mörka moln över Storbritanniens finansdistrikt

16.11.2017 kl. 12:26
Finansindustrin är otroligt viktig för Storbritanniens ekonomi. Denna industri för ensamt med sig 76 miljarder pund i skatter varje år. Industrin sysselsätter direkt ca. 2 miljoner personer, men indirekt sysselsätter den mera då juridiska tjänster och andra relaterade jobb behövs i samband med finansverksamhet.

Susan Kramer är talesperson för ekonomiefrågor. Hon sitter i House of Lords där hon representerar Libdems. (foto: Libdems)

 

De flesta internationella banker i Storbritannien kritiserar öppet Brexit. De stora amerikanska bankerna har alla sitt regionala Europa huvudkontor i London. Det är ju inte så lyckat om London plötsligt nästa år upphör att höra till samma regleringar som den europeiska marknaden, vars affärer för tillfället stort sett sköts från London. Det är inte bara London som kan lida. Finansindustrin, inklusive banker, försäkringar och andra finansiella tjänster är utspridd i hela landet. Edinburgh livnär sig till stora delar på finansindustrin, likaså Bournemouth. En tredjedel av finansindustrins intäkter kommer från europeiska marknader, en tredjedel kommer från den globala marknaden och resten från den inhemska marknaden. Både försäkringsbolag och banker är nu väldigt måna om att inte förlora en tredjedel av sin affärsverksamhet, men i och med Brexit kan det bli olagligt att fortsätta servera europeiska kunder från Storbritannien. 

 

Jag träffade Liberal Democrats talesperson för ekonomi, Baroness Susan Kramer, i House of Lords. Före hon blev aktiv i politiken gjorde hon själv karriär inom bankvärlden. ”Brexit kommer att påverka finansindustrin i hela landet väldigt negativt”, säger hon. Kramer tror inte alls på att den avreglering som Leave-kampanjen förespråkar skulle göra något gott i bankvärlden. ”Efter 2008 finns det allmänt en stark ovilja att avreglera bankindustrin, även många banker välkomnar reglering eftersom det gör det lättare att upprätthålla ett gott rykte genom god praxis då ingen behöver konkurrera genom att ta för stora risker”. Dessutom är det inte sagt att sådana lagändringar skulle få stöd av allmänheten, de konservativa som eventuellt skulle kunna satsa på avreglering har redan nu vacklade makt och det finns allt flera spekulationer om att makten kan tippa över åt Labour med Jeremy Corbyn i spetsen.

 

Finansindustrin är otroligt viktig för Storbritanniens ekonomi. Denna industri för ensamt med sig 76 miljarder pund i skatter varje år. ”Dessa intäkter är väldigt viktiga för att finansiera vår gratis hälsovård”, säger Kramer. Industrin sysselsätter direkt ca. 2 miljoner personer, men indirekt sysselsätter den mera då juridiska tjänster och andra relaterade jobb behövs i samband med finansverksamhet. Storbritannien har en expertis i finansindustrin som inte finns i samma skala i något annat europeiskt land och är även ledande bland landets andra industrier.

 

”Brexiteers”, det vill säga de som stöder Brexit, argumenterar att EU:s finansregler inte passar London, och att när Storbritannien blir av med EU så kan London ta över ledarskapet i branschen från New York. Flera rapporter, till exempel från konsultbyrån Oliver Wyman, visar ändå att det är väldigt osannolikt. Uppskattningsvis 70 000 jobb kommer att försvinna från Storbritanniens finanssektor som en direkt följd av Brexit. En del av jobben kanske flyttar till Paris eller Frankfurt. Londons specialkunnande har ändå alltid konkurrerat mest med New York, så det är möjligt att en del jobb flyttar dit också. Singapore och Hong Kong är också starka kandidater för att ta över en del verksamhet från ett försvagat London.

 

London har en historia av finansverksamhet från flera hundra år tillbaka, hur destruktivt kan Brexit faktiskt vara?

”London kommer fortsättningsvis att vara en av världens betydande finanscentrum, även efter Brexit. Men det kommer att vara mindre än det kunde ha varit, det kommer att förlora en del potential. Verksamheten kommer att bli mera splittrad, runt om i Europa och resten av världen”, säger Kramer.

 

London är Europas ända finansdistrikt som på allvar konkurrerar globalt med New York, Singapore och Hong Kong. (foto: Wikipedia Commons)

 

Många banker har meddelat att senast i mitten av december behöver de klara besked om vad som ska hända. Ska de flytta kontoret? Ska de förbereda sig på det värsta? Ovissheten är dyr och jobbig för landets finansindustri. Det börjar bli bråttom för Theresa May att komma fram till något i Brexit-förhandlingarna med EU. En stor del av arbetskraften på Brittiska banker är dessutom EU-medborgare, så för en del skulle en flytt till ett EU land gå byråkratiskt sett väldigt smärtfritt. Många större banker har redan gjort upp planer för hur verksamheten kan fortsätta så smärtfritt som möjligt.

 

Man planerar så kallade ”Branch-backs” där ett lokalt EU kontor samarbetar med ett Brittiskt kontor. På det sättet behöver man inte flytta över hela kontoret. Det är dock oklart om lagen kommer att ge utrymme för ett sådant samarbete över gränsen. ”Det finns också skillnad på långsikts- och kortsiktsplaner. För tillfället planerar banker hur de ska göra för att störa de dagliga processerna så lite som möjligt. På sikt kommer få företag att vilja hålla på med komplicerade lösningar där man har två kontor för att sköta en och samma sak”, säger Kramer.

 

Regeringen håller kontakt med de största bankerna, och försöker lyssna på industrin för att kunna ta det i beaktande i förhandlingarna. Det finns ändå en hel del aktörer som inte alls hörs av regeringen. London har under de senaste åren blivit ett Mecka för finansiell technologi, ”fintech”. En tredjedel av Storbritanniens Fintech företag har en VD som är EU-medborgare. Kramer undrar vad som kommer att hända med denna nya innovativa industri i Storbritannien. ”Även om nuvarande generation får lov att stanna, så kommer strikta immigrationsregler inte att locka till sig nästa generation av Fintech entreprenörer. Industrin kan sakta men säkert dö ut här och flytta någon annanstans”, säger Kramer.

 

”Människor som röstade för Brexit förstår helt enkelt inte vilken negativ ekonomisk påverkan det har. Storbritanniens ekonomi förväntas krympa under de kommande åren. Den vanliga människan som röstade för Brexit ser inte heller kopplingen mellan bankernas verksamhet och att hen själv till exempel har tillgång till gratis hälsovård”, avslutar Kramer.

 

Felicia Aminoff arbetar som praktikant vid Liberal Democrat i London.

Felicia Aminoff