EU med vind i seglen: Junckers optimistiska men vågade förslag

18.09.2017 kl. 10:00
Europeiska kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, höll sitt årliga linjetal om tillståndet i unionen den 13 september 2017 i Strasbourg. I sitt politiska anförande lyfte Juncker bland annat fram förslag om en ny industristrategi och lade fram sina visioner om säkerhet, migration, klimatmål och unionens framtid.

Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker (foto: European Parliament)

 

I september varje år håller Europeiska kommissionens ordförande ett tal i Europaparlamentet om tillståndet i union, det så kallade ”State of the Union”. Förväntningarna inför talet var höga eftersom talet är både ett bokslut över de framsteg som gjorts under det senaste året och en sammanfattning över unionens framtida prioriteringar. Unionen står inför stora reformer och utmaningar i samband med Brexit-förhandlingarna och därför ansågs talet vara mycket viktigt eftersom den slår fast de teman som EU-länderna förväntas fokusera på fram till det kommande EU-valet 2019.

Industripolitiken stod i centrum. Juncker presenterade sitt förslag om en ny industristrategi vars syfte är att utveckla en konkurrenskraftig tillverkningsbas, och hjälpa de europeiska industrierna att bli främsta inom innovationer, digitalisering och utfasning av fossila bränslen. Dessutom föreslog Juncker att slopa EU-ländernas vetorätt inom frågor som berör moms, bolagsskatter och finansiell transaktionsrätt. Ett mycket kontroversiellt förslag som kan förväntas få mycket motstånd bland medlemsländerna. I sitt anförande önskade Junker mera öppenhet inom handelsförhandlingar, och granskning av utländska uppköp av strategiska företag eller hamnar inom EU. Det kan konstateras att även detta förslag väcker motstånd hos medlemsländer som tar emot investeringar från Kina.

Frihandelsförhandlingarna med Mexiko hoppas bli klara innan årsskiftet och förhandlingarna med Australien och Nya Zeeland planeras vara klara innan det kommande EU-valet. Ytterligare föreslog den optimistiska Juncker att alla EU-länder ska gå med i eurounionen, Rumänien och Bulgarien med i Schengenområdet samt att ekonomikommissionären ersätts men en eurofinansminister vars uppgift skulle vara att leda eurogruppen.

Parlamentet väntade med spänning inför Junckers förslag om säkerhet och migration. En europeisk försvarsunion ska upprättas senast år 2025, och det är enligt Juncker på NATO:s önskelista samt en nödvändighet för unionen. Juncker betonade att unionen måste påbörja en aggressivare kamp mot cyberattacker för att skydda privatpersoner, företag och stater. Enligt Juncker kan cyberattacker vara skadligare än vapen och därför bör en cybersäkerhetsbyrå (”European Cybersecurity Agency”) upprättas för att utöka försvaret mot dataintrång. Unionen ska också förstärka kampen mot terrorismen genom att skapa en ny EU-myndighet som hjälper medlemsländerna att utbyta information om terrorister och utländska stridare.

Enligt Juncker har Europa lärt sig att bättre hantera migrationsvågorna till unionen men det finns mycket kvar att utveckla. En gemensam flykting- och migrationspolitik bör utvecklas så att ingen medlemsstat ensam tar hand om migranterna. Här prisade Juncker Italien som enligt honom räddade Europas rykte under flyktingkrisen. Europa ska visa fortsatt solidaritet och skapa lagliga vägar in för migranter till EU.

Ytterligare ska EU bli den ledande aktören i kampen mot klimatförändring eftersom USA tappat intresset för miljön. Några djupare funderingar kring klimatmålen presenterades dock inte.

Slutligen talade Juncker om hans framtidsvision för EU. Unionens tre viktigaste pelare är frihet, jämlikhet mellan medlemsstaterna och rättssäkerhet. Juncker betonade att alla medlemsländer bör behandlas lika och även ha samma rättigheter inom unionens arbetsmarknad.

Det kan konstateras att årets linjetal hade en betydligt positivare ton än talet från 2016. Europas ekonomi går bättre och under året har EU-vänliga partier segrat i medlemsstaternas nationella val. I sitt anförande sade Juncker att EU har vind i segel och håller fönstren öppna. Frågan är hur länge och kommer medlemsländerna finna konsensus kring de känsligaste frågorna som kan avgöra EU:s popularitet bland medborgarna.

 

Anni Hirvelä arbetar som Liberal praktikant vid ALDE-gruppens kommunikationsavdelning i Bryssel.

 

Anni Hirvelä