USA blir det svarta fåret i kampen mot klimatförändringen

05.06.2017 kl. 09:43
På torsdagen visade Trump mittfingret åt Obamas miljöpolitik, klimatförändringen samt sina europeiska allierade och kritiker. Enligt Trump skulle implementeringen av klimatavtalet leda till att amerikanerna skulle lida av dess konsekvenser i formen av försvunna arbetsplatser och nedlagda företag. Glömde han bort att sol- och vindenergi skapar mera arbetsplatser och lockar mera investeringar än kolindustrin?

Det historiska klimatavtalet i Paris var ett av de viktigaste arven som Obama lämnade efter sig.

 

USA blir det svarta fåret i kampen mot klimatförändringen

På torsdagen visade Trump mittfingret åt Obamas miljöpolitik, klimatförändringen samt sina europeiska allierade och kritiker.

Trumps beslut att dra sig ur klimatavtalet i Paris bevisade att han inte lyssnar på affärsmän. Elon Musk hotade lämna sin uppgift som rådgivare åt Trump om han drar sig ur avtalet. Till och med stora oljeföretag som Exxon och Chevron gav sitt stöd för Parisavtalet. Inget räckte. Eftersom han bryr sig om affärsverksamhet och pengar, är det ofattbart att han ignorerade välkända och framgångsrika affärsmäns uppmaningar.

För denna administration räckte inte den vanliga jargongen om klimatförändringen och dess risker. Med Trump krävs att man säljer det, inte som ett socialt och ekologiskt rätt beslut utan som ekonomisk vinst och investeringar. Investeringar som skapar jobb. Jobb som ökar hans inrikes popularitet. Vinster som han kan skryta om i sina tal. Tal som ökar hans popularitet. 

Men enligt Trump skulle implementeringen av klimatavtalet leda till att amerikanerna skulle lida av dess konsekvenser i formen av försvunna arbetsplatser och nedlagda företag. Glömde han bort att sol- och vindenergi skapar mera arbetsplatser och lockar mera investeringar än kolindustrin? Kolindustrin är en döende industri redan nu, och den utvecklingen kommer han inte att kunna hålla vid liv hur länge som helst hur han än försöker. Och vad händer med amerikanernas hälsa om ekonomisk tillväxt görs på ekologiska välmåendes bekostnad? Speciellt med tanke på hans sjukvårdsplan är det inte mycket att hurra över då situationen med amerikanernas rätt till hälsa redan är patetisk med närmare 20 miljoner personer utan sjukförsäkring. Vad menar han då han säger att Parisavtalet leder till miljarder dollar ekonomiska förluster? Innebär inte naturkatastrofer, som kommer att öka i och med klimatförändringen, enorma förluster?

Beslutet bevisade att det handlade mer om att bevisa sina anhängare att han håller sina löften han gav under presidentkampanjen än om att sträva efter verklig ekonomisk nytta. Speciellt då flera av hans andra löften har gått åt skogen, eller åtminstone inte haft exakt det resultat han önskat, var detta en relativt enkel förändring för att uppfylla hans löften och få ens en del av hans politiska agenda uppfylld.

 

Omvända roller med USA och Kina

Genom att dra sig ur Parisavtalet blir USA det tredje landet i världen som ligger utanför. Endast det krigshärjade Syrien och ambitiösa Nicaragua, varav det senare ansåg att avtalet inte uppfyller deras krav, hör till den gruppen. Trump klagade länge över hur orättvist avtalet är för USA och hur alla andra länder bara är snyltgäster.

“Jag står för Pittsburgh och inte Paris” sade Trump när han meddelade om Parisavtalet. Vad Trump glömmer bort är att Parisavtalet inte endast handlar om USA. Det handlar inte om de närmaste årens ekonomiska vinster och arbetsplatser. Skalan ligger på global nivå, med globalt ansvar och globala följder. Dessutom är USA allt annat än oskyldig.

För det första är USA världens näst största utsläppskälla för koldioxid, med Kina på första plats. Skillnaden mellan de respektive länderna är att Beijing har bekräftat sitt åtagande för avtalet, medan Washington bollat mellan sina alternativ alltsedan Trump blev president. Nyligen upphävde Kina byggandet av hundra koleldade kraftverk och investerade istället i vind och solenergi. Bland annat tack vare de massiva investeringarna från Kinas del, har priset för solpaneler varit rekordlågt de senaste åren. Trump däremot vill öppna flera nya kolgruvor och dra ner energibudgeten.

För det andra, även om Indien skulle fördubbla sina koldioxidutsläpp, skulle landet vara långt efter USA, för att inte tala om beräkningen per capita. USA och Indien har 17 ton per person respektive 1,5 ton per person. USA har alltså en global skyldighet att minska sina utsläpp, både på individ- och statsnivå.

För det tredje är Parisavtalet det minsta det globala samfundet kan göra. Att Trump drog sig ur avtalet är fullständigt oacceptabelt och absurt. Parisavtalet var ett politiskt beslut, inte vetenskapligt. Hade den politiska viljan funnits och vetenskapsmän haft en starkare röst, skulle Parisavtalet se helt annorlunda ut, bl.a. genom att sänka den maximala gränsen för uppvärmningen av planeten från 2 till 1,5 grader. Vetenskapsmännens oro över vilka effekter en ökning på två grader innebär, har också återspeglats av små önationer som är bland dem med minst inverkan på, men värst utsatta för klimatförändringen. USA kan helt enkelt inte fortsätta med sitt navelskådande.

Eftersom det tar tre år för honom att dra sig ur avtalet, kan Trump tro sig ha två år på sig att förhandla andra, geniala alternativ. Problemet är att han inte kan förvänta sig att andra länder möter honom med öppna dörrar. Beslutet har förstört det europeiska förtroendet för honom, som redan tidigare varit rekordlågt. Även om de transatlantiska förhållandena kommer att fortsätta, kommer den ojämna balansen om klimatpolitik förbli problematisk.

Lyckligtvis har amerikanerna på stats- och stadsnivå tagit ledarskap i innovation, förnybar energi och hållbar utveckling för att i sin bästa kapacitet göra sin andel i kampen mot klimatförändringen. Samarbetet kommer att fortsätta på lokal nivå även om den federala legitimiteten fått en hård smäll.


Mariette Hägglund arbetar som forskningsassistent i Washington DC vid Center for Transatlantic Relations, SAIS.

Mariette Hägglund