Ryssland och västvärlden – ur amerikansk synvinkel

30.05.2017 kl. 12:06
Kreml ser väst som det största hotet mot dess auktoritära existens och vidtar därför åtgärder för att minska på västvärldens inflytande. Detta sker genom en minimering av spridningen av västerländska värderingar och transparens samt genom att undergräva NATO på dess områden.
Cyberattacken i USA:s senaste presidentval är ett exempel på försöken att skaka de liberala demokratiernas grundpelare.

"Steven Pifer var en av de tre panelisterna. Han har tidigare jobbat bland annat som ambassadör till Ukraina" (foto: Center for American Progress)

 

Den 17 maj ordnade U.S. Helsinki Commission en hearing som behandlade det växande militära hotet från ryskt håll i Europa. U.S. Helsinki Commission är en statlig byrå som övervakar efterföljandet av Helsingforsdeklarationen från 1975 och samarbetar med OSSE.

Deklarationen skrevs på av 35 länder, bl.a. USA, Kanada, Sovjetunionen och ett delat Europa. U.S. Helsinki Commission består av 21 kommissionärer varav 18 är medlemmar av kongressen (nio ledamöter från representanthuset och nio från senaten). Dessa ledamöter väljs av senatens president och representanthusets talman. De tre övriga ledamöterna väljs av den verkställande makten, dvs. av USA:s president samt utrikes-, försvars-, och handelsdepartement.

Kommissionen förespråkar mänskliga rättigheter och övriga grundläggande rättigheter, som t.ex. rösträtt och rättssäkerhet. Under de senaste åren har det i Europa skett flera allvarliga överträdelser av Helsingforsdeklarationens principer, speciellt med anknytning till staters suveränitet.

Utöver att flera av kommissionens medlemmar deltog i hearingen, var det även tre paneldeltagare som deltog i diskussionen och svarade på kommissionärernas frågor om säkerhetsläget i östra Europa och Baltikum. Paneldeltagarna (Dr. Michael Carpenter, Stephen Rademaker och Ambassadör Steven Pifer) är experter inom området, med en lång bakgrund i forskning, diplomati och akademiskt engagemang.

För det första var alla paneldeltagarna överens om att Rysslands militära beteende är det största hotet i Europa, med hänvisning till annekteringen av Krim och Georgien. Kreml ser väst som det största hotet mot dess auktoritära existens och vidtar därför åtgärder för att minska på västvärldens inflytande. Detta sker genom en minimering av spridningen av västerländska värderingar och transparens samt genom att undergräva NATO på dess områden.

Cyberattacken i USA:s senaste presidentval är ett exempel på försöken att skaka de liberala demokratiernas grundpelare. Från att tidigare ha samarbetat med institutioner i väst har Ryssland nu gått in för en ny modell. Det ryska ledarskapet anser nu att det enda sättet att stärka deras makt är genom en minskning av grannländernas säkerhet. Enligt ambassadör Pifer, vill Kreml (genom annekteringen) göra Ukraina mer instabilt och därmed försvåra landets försök till demokratisk utveckling och reformer. Därmed är det alltså inte bara NATO som utgör ett hot mot ryska regimen, utan också EU och dess expandering.

Det finns också en del inrikes händelseutvecklingar som har lett till Kremls aggressiva attityd. Under Putins två första presidentperioder förstärktes hans regim av den ekonomiska tillväxten, den ryska ekonomin växte med ca. 7 % per år. När han sedan återvände som president 2012, såg det ekonomiska läget helt annorlunda ut, och Putin fokuserade allt mer på nationalismen. Hur han skulle kunna göra Ryssland till en stormakt igen.

Vi läser konstant i nyheterna om läget i Ukraina, men det är inte bara där som Rysslands aggressiva inriktning syns. Under de senaste tio åren har landet genomfört flera stora militära reformer, bl.a. har kärnvapnen moderniserats genom nya ubåtar, missiler och flygplan. Även ”implementeringarna” av internationella fördrag är strategiskt lagda, ta Open Skies som exempel. Open Skies är ett avtal som godkänner spaningsflygningar över andra länders territorium, och trots att Ryssland implementerat fördraget, har det de facto införts restriktioner som klart och tydligt bryter mot bestämmelserna.

Ett annat avtal som har stort betydelse för säkerhetsläget i Europa är det s.k. INF-avtalet, som ingicks mellan USA och Sovjetunionen och innebar en avskaffning av medel- och kortdistansrobotar. Också detta avtal har Ryssland brutit mot genom att utveckla missiler med en räckvidd mellan 500 och 5000 kilometer.

Vilka åtgärder ska då vidtas för att ställa Ryssland till svars för överträdelserna? Paneldeltagarna var eniga om att väst först och främst måste fortsätta med att förse Ukraina och Kiev med politiskt och militärt stöd, uppmuntra till ekonomiska reformer, bekämpa korruption och överlag förstärka Ukrainas suveränitet.

För det andra måste USA och EU utöka de ekonomiska och diplomatiska sanktionerna gentemot Ryssland. Visumförbudet kunde utvidgas att gälla även familjemedlemmar till personae non gratae.

För det tredje måste USA komma med motåtgärder till Rysslands överträdelser av Open Skies och INF, dvs. skapa områden med liknande restriktioner t.ex. på Hawaii eller Alaska. Avslutningsvis är det viktigt att USA och EU samarbetar tätt i fortsättningen och att man tar lärdom av de nya cyberhoten som förekommit i de senaste valen.

Laura Sundström