Isbrytardiplomatin och Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet

10.05.2017 kl. 15:04
Finland tar över ordförandeposten för Arktiska rådet idag den 10 maj 2017. Samtidigt planerar USA att beställa två stycken isbrytare. Finland som är världen största isbrytarproducent vill förstås tillverka dessa brytare. Kan Finland lyckas att kombinera ordförandeskap och isbrytardiplomatin?

(Bild: WIkipedia)

 

Isbrytardiplomati mellan Finland och USA

Det arktiska området är aktuellt både i Finland, som ska ta över ordförandeposten för Arktiska rådet, men också i USA, som vill utforska möjligheterna i området närmare. I början av april 2017 träffades representanter från finska skeppsvarv och USA:s Senate Arctic Caucus för att diskutera samarbetsmöjligheter mellan de två länderna i isbrytarbranschen.

För tillfället har USA två isbrytare som är i akut behov att bytas ut. Hittills har Senaten föreslagit en budget på ca. 1 miljard dollar för anskaffandet av en isbrytare, men en annan möjlighet som diskuterats är att anskaffa flera isbrytare genom ett mer långvarigt projekt. Isbrytarna används av USA: s gränsbevakning, men det förblir oklart huruvida det är marinen eller gränsbevakningen som ska finansiera anskaffningen. Det är dock gränsbevakningen som använder isbrytarna.

Finland har en lång historia i branschen och samarbetet med marinen i USA har inletts for ca. tio år sedan. Förutom att regeringarna samarbeta sinsemellan så har informationsutväxlingen utökats också till privata aktörer.

 

Finland föreslog en kompromislösning

Det största hindret för att utnyttja det finska kunnandet i byggprocessen är den s.k. Jones Act. Denna reglering innebär att varje fartyg som transporterar antingen passagerare eller annan last mellan två amerikanska hamnar, ska vara byggt i USA, besättningen ska vara från USA och fartyget ska vara ägt av ett amerikanskt företag. Utöver detta ska aven 51 % av fartygets delar vara gjorda i USA.

Den finska delegationen är övertygad om att Finland har en hel del att komma med i fråga om specialutrustning och byggmetoder för isbrytare. Ca. 80% av alla isbrytare i världen har designats av finska företag, och 60% har byggts på finska skeppsvarv. Aalto universitetet har gjort extensiv forskning på området, speciellt hur man kan maximera isbrytarnas effektivitet i olika situationer, beroende på om de opererar med is eller olja.

Ett annat hinder som måste beaktas är den nya administrationen i USA. För senatsgruppen är den största frågan hur deras arbete kommer att se ut, dvs. kommer arktiska gruppen att kunna fortsätta sitt arbete där de slutade med den gamla administrationen eller kommer de att behöva börja om med ny kampanj for att väcka uppmärksamhet. För dem är det viktigt att nu bygga upp en valkrets runt anskaffningen av isbrytare.

Som svar på dessa potentiella hinder, erbjöd Finland en kompromiss, dvs. ett samarbetsprogram. Finska företag skulle genom samarbetsprogrammet hjälpa USA att bygga isbrytare för mindre än en miljard dollar, med förutsättningen att de får delta i planerandet av prototypen. En fördel med samarbetsprogrammet skulle vara att amerikanernas skattepengar skulle användas mer effektivt om man istället för att börja från noll kunde utnyttja det finska kunnandet och teknologin.

Framtiden får utvisa hur anskaffningen kommer att genomföras eftersom USA:s representanthus nyligen röstade igenom en s.k. omnibus, som motsvarar ett budgetförslag. Omnibusen öronmärkte 150 miljoner för isbrytare, vilket är en bra bit ifrån den önskade mängden. 

 

Laura Sundström arbetar som Liberal praktikant vid den amerikanska kongressen.

Laura Sundström