Vad innebär Ceta-avtalet för EU?

27.02.2017 kl. 17:03
Nya godkända frihandelsavtal, nya direktiv om antiterrorism, hårdare åtgärder för att bekämpa klimatförändringen. Det är mycket som är på gång i Europaparlamentet nu i vår. Till de största frågorna hör ändå det nyligen godkända Ceta-avtalet mellan EU och Kanada. Läs Vilhelm Forss analys om avtalets betydelse och konsekvenser. Forss arbetar som Liberal Praktikant vid Europaparlamentariker Nils Torvalds stab.

"Ceta-avtal har också väckt en hel del kritik. T.ex. i Bryssel 20 september 2016 organiserades det en stor demonstration mot Ceta och TTIP-avtalet. " (Foto: Wikipedia)

 

”Ceta handlar inte bara om handel, importer och exporter, och vinster. Det syftar på att förbättra människors liv”. Så sade Kanadas premiärminister Justin Trudeau den 16 februari när han talade inför Europaparlamentet i Strasbourg dagen efter godkännandet av frihandelsavtalet mellan Kanada och EU, Ceta-avtalet.

The Comprehensive Economic and Trade Agreement, eller mer vanligen kallat Ceta, röstades igenom med klara siffror under Strasbourg-sessionen i februari. För EU representerar Ceta det första högt industrialiserade västerländska frihandelsavtalet där värderingar och traditioner om de enskilda regeringarnas roller delas. Med tanke på den nordamerikanska marknaden är Ceta-avtalet ett stort steg mot ökad konkurrens även med tanke på Nafta-avtalet som tills vidare gett amerikanska bolag försprånget på den kanadensiska marknaden.

Godkännandet av avtalet innebär bland annat att 98 procent av nuvarande tariffer mellan EU och Kanada kommer att försvinna, vilket för EU enligt beräkningar betyder inbesparingar på över 600 miljoner euro per år. Den enskilda medborgaren kan märka detta bland annat i lägre konsumentpriser och ett ökat utbud av kanadensiska produkter på marknaden.

Den fria handeln kommer även att gälla handel av tjänster, inklusive telekommunikation, finanstjänster samt transport inom energi och sjöfart. Avtalet kommer att förstärka det ekonomiska samarbetet, göra det lättare att handla och öka konkurrenskraften för både EU och Kanada. Detta avtal förutspår inte enbart ekonomiska fördelar, utan understryker även främjandet av goda och rättvisa arbetsförhållanden och en hållbar tillväxt som också tänker på planeten. Detta frihandelsavtal står på så sätt också som modell för resten av världen och sätter en hög standard på framtida beslutsfattande och avtal.

 

Investment Court System garanterar rättvisa utländska investeringar

Ceta-avtalet har inte undsluppit kritik. Oron har mestadels fokuserat på arbetsrättsliga frågor, demokrati och miljö och på rädslan över att avtalet kommer att ge för mycket makt åt multinationella företag. En av de stora frågorna har kretsat kring skiljedomstolarna och huruvida avtalet endast kommer att gynna storföretag som nu skulle få ännu mera makt. Bland annat franska högerledaren Marine Le Pen kritiserade avtalet hårt för att det ger storföretag makten att åtala medlemsländer och därmed skulle detta leda till en minskning av den nationella lagstiftande makten.

Under själva omröstningsdagen kunde man utanför parlamentshuset i Strasbourg se demonstranter och skyltar med budskapet ”Stop CETA!”. Det fördes en betydande ”Stop CETA”-kampanj under veckorna före omröstningen där motståndarna, som till största del bestod av vänstern, de gröna och delar av socialdemokraterna, men också andra organisationer som t.ex. Greenpeace, menade att avtalet kommer att försvaga de enskilda ländernas suveränitet genom att fullkomligt undergräva EU:s, dess medlemsstaters och regionala och lokala myndigheters suveräna rätt att anta förordningar om folkhälsa, livsmedelssäkerhet och miljö. De menade att det bör vara upp till medlemsstaternas domstolar att garantera ett effektivt rättsligt skydd baserat på demokratisk legitimitet samt att avgöra alla eventuella tvister på ett kompetent, effektivt och kostnadseffektivt sätt.

Detta motstånd finns även om avtalet garanterar europeisk kvalitets- och hälsostandard på importen från Kanada (och vice versa). Kommissionär Cecilia Malmström, med ansvar för handelsfrågor, försvarade avtalet med att poängtera att det inte finns något som begränsar medlemsländernas rätt att reglera sin lagstiftning. I och med Ceta kommer ett nytt skiljedomstolsförfarande att tas i bruk. Kanada, EU och EU:s medlemsländer kommer att skapa en ny oavhängig domstol, Investment Court System (ICS), med fem kanadensiska, fem europeiska och fem av avtalsparterna oavhängiga domare, som tar ställning till tvister om investeringsskydd. Det här är ett långt och viktigt steg bort från den gamla förlikningsmekanismen, som ofta satt i famnen på internationella storföretag.

Innan ICS kan tas i bruk måste ändå avtalet ratificeras av medlemsländerna. Ceta-avtalet kommer att gynna småföretag som nu kan utnyttja den kanadensiska marknaden, som också är den 10 största ekonomin i världen, utan att ta sig genom byråkratiska och dyra labyrinter. Kanada håller dessutom för tillfället på att knyta ytterligare frihandelsavtal med andra länder vilket gör Ceta-avtalet även viktigare.

 

Ceta en bakdörr till TTIP?

Med tanke på Nordamerika som helhet blir Ceta-avtalet intressant i och med President Trump som har visat sig vara kritisk mot frihandelsavtal och t.ex. frihandelsavtalet mellan USA och EU, TTIP, har nu lagts på paus. Ceta har kritiserats för att vara en bakdörr till TTIP-avtalet mellan EU och USA, eftersom många amerikanska företag har dotterbolag i Kanada som nu kommer att dra nytta av Ceta. Än så länge har Trump ändå inte uttryckt sig negativt gällande frihandelsavtalet med EU.

Efter att CETA nu godkänts av EU-parlamentet väntar ratificering på nationell nivå och avtalet måste ratificeras av drygt 40 nationella och regionala parlament. Det är oklart exakt vad som kommer att hända om ett enskilt medlemsland säger nej till avtalet i ett nationellt parlament. Belgien kommer efter en överenskommelse i höstas, att skicka en förfrågan till EU-domstolen kring huruvida CETA är förenligt med EU-rätten. Skulle EU-domstolen säga nej faller avtalet. Regeringen Sipilä har i regeringsprogrammet redan ställt sig positivt till TTIP-avtalet, vilket tyder på att finska riskdagens godkännande av även Ceta-avtalet är så gott som säkert.

Ceta blir också intressant med tanke på den kommande social- och hälsovårdsreformen. Eftersom reformen innehåller bolagisering av offentliga tjänster kan det i praktiken bli omöjligt att göra de privatiserade tjänsterna offentliga igen. Med tanke på att bolagen kan vara registrerade i skatteparadis får diskussionen om Ceta en helt ny vinkel i Finland. Ceta-motståndarna menar att avtalet gör det möjligt för bolag som är registrerade i skatteparadis att dominera i social- och hälsovårdssektorn.

Kampen mot CETA fortsätter alltså nu på nationell nivå. Även om EU-parlamentets omröstning innebär ett nederlag för avtalets kritiker har fortfarande CETA en snårig väg att gå innan det är helt godkänt och avtalets investeringsskydd börjar gälla.

 

Vilhelm Forss