Attentatet i Berlin och dess konsekvenser för tysk politik

21.12.2016 kl. 09:26
Rasmus Öhman är på Liberal praktik vid Deutsche Gesellschaft für Auswärtige Politik i Berlin och promenerar dagligen förbi attentatplatsen på vägen till jobbet.

 

 

 

 

 

 

 

 

Många har redan hunnit ifrågasätta förbundskansler Angela Merkels asylpolitik efter terrordåden i Berlin. 

 

Den 19.12.2016 åkte en lastbil hejdlöst in i folkmassan som samlats på julmarknaden vid Breidscheidplatz under Gedächtniskirches vakande öga. Enligt siffror vid skrivande stund dog 12 människor, medan runt 50 skadades. Den symboliska betydelsen av attentatplatsen ska inte underskattas. Kyrkan, som bombades under andra  världskriget, påminner om vikten av fred, medan julmarknader är en standfast del av tysk kultur och julglädje; en mer fridfull stämning kan man inte föreställa sig.

Orsakerna bakom attentatet, det exakta händelseförloppet och lastbilsförarens identitet förblir oklara. Attentatet har beskrivits som ett potentiellt terrordåd. Man misstänkte först att dådet utförts av en islamist som kommit till Tyskland som flykting i behov av skydd och asyl, men man har bristfälliga bevis för detta och överväger andra scenarion. De tyska myndigheterna har tidigare informerat allmänheten att man står under ett förhöjt terrorhot. De facto har säkerhetsåtgärder vidtagits för att förbättra säkerheten vid julmarknader och stora folksamlingar, eftersom dessa ses som enkla mål för terror.

Reaktioner och politiska konsekvenser i Tyskland

De politiska partierna har fördömt attentatet. Populister och konservativa kretsar ser ett samband mellan Tysklands migration- och säkerhetspolitik och dådet, medan de regerande partierna försöker få kontroll över situationen. För att skydda sin nuvarande politikska linje kommer de regerande partierna troligtvis försöka hålla ihop leden och avvakta situationen; en genomtänkt analys av säkerhetsaspekter som kunde förbättras är att vänta. Även om det är svårt att nå absolut säkerhet och förebygga händelser som en skenande lastbil så bör eventuella säkerhetsluckor täppas till.

Medan de regerande partierna samlar sina trupper kräver kritiska röster en kursförändring i tysk migrations- och säkerhetspolitik. Föga överraskande har populistiska AFD tagit hand om stafettpinnen och lägger skulden för attentatet på Angela Merkel och hennes migrationspolitik. AFDs partiledare Frauke Petry har i hårda ordalag kritiserat (20.12.2016) Merkels migrationspolitik och hävdar att människor har släppts in utan tillräcklig kontroll och översikt. Vidare tycker AFD att strängare gränskontroll borde införas och att moskéer där det uppmuntras till jihad ska stängas, medan den tyska polisen och säkerhetstjänsten ska få mera resurser.

Utsagon som dessa bör beaktas med nästa års förbundsdagsval i åtanke, eftersom migrationspolitiken är ett av de viktigaste ämnesområdena. Hur Merkel behandlar denna frågeställning påverkar inte endast valresultatet, utan även hur valkampanjerna och det politiska klimatet gestaltar sig. Händelserna i Berlin sätter utan tvekan ytterligare press på Merkel som ingått inrikespolitiska kompromisser för att dämpa invandringskritiska röster. Vare sig förövaren kommit till landet som flykting eller inte, representerar attentatet ett bakslag för Merkels personliga värderingar, hennes opinionssiffror och migrationspolitiken hon har förespråkat. Fastän attentatet inte nödvändigtvis stod inom hennes maktbefogenheter att förhindra så kan det ge populisterna mer vind i seglen.

Något som är speciellt oroande ur Merkels synvinkel är den kritik som kommit ur de egna leden. Klaus Bouillon, kristdemokratisk inrikesminister i Saarland, konstaterade (20.12.2016) att Tyskland befinner sig i krigstillstånd, fastän vissa människor som försöker se det goda i människor inte inser det. Ordförande för systerpartiet CSU, Horst Seehofer, sade (20.12.2016) att migrationspolitiken behöver justeras. I en allt mer konfliktfylld världspolitisk situation där allt högre krav ställs på Merkel som förespråkaren för demokrati och de västliga värderingarna, står hon nu också inför större utmaningar på hemmafronten.

Fastän det politiska klimatet förgiftas av populisternas retorik framhäver de tyska medierna också vikten av att inte möta terroristernas hatiska dåd med ilska, främlingsfientlighet och misstro gentemot gemene man. Risken för dessa reaktioner existerar tyvärr, speciellt på sociala medier. Tvärtemot bör man hålla fast vid de egna värderingarna och förbli det man är. Att spendera kvalitetstid med familj och vänner vid julmarknader är något tyskar inte är redo att pruta på. Undertecknad finner detta citat av Nelson Mandela rätt passande för situationen: ”Den modiga mannen är inte den som inte är rädd, utan den som övervinner rädslan.

Rasmus Öhman har varit på Liberal Praktik under hösten 2016 i Berlin vid Friedrich Naumann Stiftelse och tankesmedja DGAP.

Rasmus Öhman