Agenda: Dåligt betyg för regeringen i fråga om vårdeformen

12.11.2016 kl. 10:18
Regeringen får inte något bra betyg av tankesmedjan Agenda i sitt agerande kring social- och hälsovårdsreformen. Besluten fattas uppenbarligen på regionalpolitiska grunder framom vad som skulle vara ändamålsenligt med tanke på vården. Reformen löser inte heller de problem som man har för avsikt att åtgärda. Vill man komma åt hälsoskillnaderna bland befolkningen måste man åtgärda de bakgrundsfaktorer som gör att folk mår dåligt. Reformen löser inte den biten, säger Linnéa Henriksson, som för Agendas räkning gjort rapporten "Perspektiv på vården i verkligheten" Och om man ser till konsekvenserna för Svenskfinland så är riskerna stora.

Det är lätt att tappa bort sig i alla turer kring Sote-reformen. Tankesmedjan Agenda ställer sex frågor om reformen till Linnéa Henriksson, forskare vid Åbo Akademi, för att reda ut bekreppen.

1. Vilken är avsikten med reformen?

 

En sak man vill komma åt med reformen är tillgången till vård. Dvs att alla skall ha tillgång till vård oberoende av var man bor eller oberoende av om man har tillgång till arbetsplatshälsovård eller inte. Ett annat problem man vill åtgärda är att vårdstrukturen inte är anpassad efter behovet av vård. Det som också eftersträvas är att stävja kostnadsstegringen inom vården.

 

2. Löser reformen de problem som man har för avsikt att åtgärda?

 

Ursprungligen ville man lösa tillgången till vård och minska skillnaderna i befolkningens hälsotillstånd. Men vill man minska på skillnaderna så måste man komma åt de bakgrundsfaktorer som gör att folk mår dåligt, så som till exempel alkoholbruk eller arbetslöshet. Och de problemen löser den här reformen inte. Vill man lösa tillgången till vård, så är det närmast en organisatorisk fråga. Vårdreformen löser i sig inte heller den frågan. 

 

3. Sparar man pengar genom reformen?

 

Ser man till kostnaderna så kan större enheter spela en roll. Det finländska vårdsystemet är splittrat och då många organisationer utgår från vad som är bäst för dem så blir inte nödvändigtvis helheten den bästa. 

Men de flesta omorganiseringar leder till högre kostnader snarare än mindre. Om man skall uppnå kostnadsminskningar måste du ha större enheter. Och skall du ha större enheter så måste du stänga små enheter och det innebär att på orter med färre invånare blir man tvungen att dra in. 

 

4. Hur förändras kommunens roll?

 

Ungeför hälften av kommunens ekonomi är förknippad med vården. Ett stort ben av kommunernas verksamhet flyttar bort och samtidigt en stor del av kommunens självuppfattning. Det blir en stor omställning för kommunerna och det är inte alls så enkelt.

 

5. Hur blir det med vård på svenska?

 

Tillgången till vård på svenska kan förändras. Riskerna är betydligt större än fördelarna.  I alla större organisationer där svenskan är i minoritet leder det till att uppmärksamheten är riktad på något annat än svenskan. 

För Svenskfinland innebär det att det svenska perspektivet inte längre genomsyrar vårdorganisationen. Kunskapen om att det till exempel finns orter där den svenskspråkiga befolkningen är äldre än den finskspråkiga och att det därför proportionellt sett behövs mer svenskspråkig hemvårdspersonal finns inte nödvändigtvis längre i organisationen. 

Läs mer om svenskan i vårdreformen här: Inga språkliga konsekvenser?

 

6. Vilket betyg får regeringen så här långt?

 

Ur vårdreformens synvinkel är det bekymmersamt att fokus flyttats från vården till landskapsfrågan. Besluten fattas utgående från de grunder som gynnar Centerns idé om landskap snarare än vad som skulle vara vettigt ur vårdens synvinkel. 

 

Linnéa Henriksson är forskare vid Åbo Akademi. Hon är en av skribenterna till tankesmedjan Agendas rapport "Perspektiv på vården i verkligheten".

Tankesmedjan Agenda arrangerar ett seminarium om social- och hälsovårdsreformen i Borgå den 17.11.2016. I diskussionen medverkar Veronica Rehn-Kivi riksdagsledamot och medlem av social och hälsovårdsutskottet, Gun Eklund, vd för Folkhälsan Välfärd Ab och Linnéa Henriksson.

 

 

Mattias Fagerholm