Folkomröstningen i Storbritannien skadar EU på flera olika sätt

13.05.2016 kl. 11:11
Denna artikel baserar sig på diskussion under Seminariet ”Brexit - Europas ödesstund?”. Seminariet ordnandes på Europadagen den nionde maj 2016 vid Svenska Social och kommunalhögskolan tillsammans med Studentorganisationen. Panelister: direktör Teija Tiilikainen, ambassadör Anders Lidén, avdelningschef Liisa Talonpoika och journalist Stefan Winiger.

text: Jaan Siitonen Bild: Anna Björqvist

Europadagen den nionde maj var en mycket passande dag för att diskutera folkomröstningen i Storbritannien. Landet kommer att ordna en rådgivande folkomröstning den 23 juni 2016. Frågeställning är enkel: ”Borde Storbritannien förbli en medlem i Europeiska unionen eller lämna EU?” (The Electoral Commission in UK). Bara själva folkomröstningen är en mycket historiskt händelse för EU. Inget medlemsland har någonsin under historien ordnat en motsvarande folkomröstning.

Kommer Storbritannien att lämna EU och är folkomröstningen en ödesstund för hela Europa? Vi hade glädjen att ha ytterst erfarna och sakkunniga gäster för att diskutera bland annat dessa frågor. I panelen deltog direktören för Utrikespolitiska institutet Teija Tiilikainen, Sveriges ambassadör Anders Lidén, avdelningschefen vid Utrikesministeriet Liisa Talonpoika och Svenska Yles journalist Stefan Winiger. Panelisterna inledde med förberedda öppningstal som behandlade Brexit från olika synvinklar.

Teija Tiilikainen, Anders Lidén, Liisa Talonpoika och Stefan Winiger var alla eniga om att BREXIT inte skulle ha positiva konsekvenser för varken EU som helhet eller Storbritannien.

 

Folkomröstningen försvagar EUs förtroende – Teija Tiilikainen

Teija Tiilikainen talade om Brexit ur EUs perspektiv som helhet. Tiilikainen hade delat in en eventuell Brexits konsekvenser i fyra olika kategorier: EU i sin helhet, inrikespolitik, utrikespolitik och administration. Hon beskrev att redan det att Storbritannien ordnar själva folkomröstningen försvagar EU som helhet. Eftersom folkomröstningen ordnas i en av det största medlemmarna i EU fungerar den som ett farligt exempel ur EUs synvinkel. Folkomröstningen - oberoende dess eventuella resultat - har lett till att motsvarande diskussion har påbörjat i flera olika länder huruvida EU medlemskap är nyttigt eller önskvärt. En eventuell Brexit skulle högst sannolikt skapa folkomröstningar även i andra länder som är skeptiska över EU medlemskap. Tiilikainen nämnde Ungern och Polen som exempel.

De utrikespolitiska konsekvenserna i dagens redan turbulenta geopolitiska tider kan vara signifikanta. För att Europa enhetligt skulle kunna försvara våra gemensamma intressen och värderingar krävs att Europa borde ha funktionella utrikespolitiska institutioner. Tiilikainen fortsätter att ifall Storbritannien lämnar EU skulle Europas representation utåt splittras i två delar: EU plus Storbritannien. Det skulle betyda att för Putin och för andra världsledare skulle det vara ännu lättare att kringgå EU som handelspartner och förhandla direkt med Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Det skulle minska EUs trovärdighet som utrikespolitiska aktör.

Tiilikainen nämnde också att både Frankrike och Tyskland har nationella val nästa år och en eventuell Brexit kan gynna populister i dessa länder. Alternativ für Deutschland och Front Nationale kan använda brittiska exempel som käpphäst i deras kampanjer. Det skulle eventuellt leda till att alla partier i Tyskland och Frankrike skulle ha en mera EU-kritisk betoning i sina kampanjer. Hittills har t.ex. Angela Merkel varit en stark förespråkare för ett förenat EU som har haft stor betydelse t.ex. under Ukrainska krisen.

Tiilikainen konstaterar att Storbritanniens folkomröstning har hjälpt populister runtom i Europa med sina EU-kritiska budskap. Risken är att EU-skeptiska partier får mera makt i olika europeiska länder. Ju starkare dessa populistiska partier blir, desto svårare blir det för EU att funktionera på ett effektivt sätt. Ju sämre EU fungerar helhet, desto mera stöd får EU-skeptiska partier. Inrikespolitiska konsekvenser är stora, säger Tiilikainen.

Tiilikainen påminde ännu kort om ett perspektiv som inte tagits upp tillräckligt mycket under Brexit diskussionen: de administrativa konsekvenserna. Vad skulle man göra t.ex. med alla de brittiska tjänstemän inom EU och hur skulle man ändra byråkratiska processer så att EU fungerar även utan Storbritannien? Brexit skulle orsaka stora förändringar inom förvaltningen och det kunde göra det svårare för EU att bemöta de akuta utmaningarna.

 

Medias roll: Stora känslor – Stefan Winiger

Journalisten Stefan Winiger har i två decennier följt med hur medier i olika länder skriver om europeisk politik. Winiger påminde om att ofta när det gäller folkomröstningar är de känslomässiga laddningarna starka. Folk röstar enligt deras känslor utan att ha gjort en långtgående analys av verkligheten.

Medierna gynnar den känslomässiga diskussionen ytterligare eftersom medier gärna skapar stora och laddade rubriker som säljer och får människor att klicka. Därför kan förespråkare för Brexit vinna stöd genom att använda argument såsom ”Beslutsfattande makt tillbaka från Bryssel till den brittiska befolkningen!”. Winiger säger att detta argument är paradoxalt med tanke på hur väl brittiska intressen i verkligheten är representerade och bevakade inom europeiska institutioner.

Winiger konstaterar att det finns en stor skillnad mellan så kallade eliten och en vanlig brittisk medborgare när det kommer till Brexit. Enligt honom stöder största delen av den så kallade eliten Storbritanniens EU-medlemskap. En eventuell Brexit skulle skada deras intresse och affärsverksamheten. Medelstora och småföretag som gör mera handel inom Storbritannien är mindre villiga att försvara EU.

Winiger påminner om att EU har misslyckats med att vinna befolkningens ”hearts and minds”. Befolkningens förtroende för EU har inte etablerats ordentligt och att EU upplevs som abstrakt och långt borta. Därför är det lätt för många aktörer att använda EU som syndabock för dagens utmaningar. Fast diskussion är som mest akut i Storbritannien i skrivande stund så finns det mycket EU-skeptiker runtom i Europa. Som lösning säger Winiger att EU måste komma närmare befolkningen.

 

Sveriges inflytande kommer att minska – Anders Lidén

Folkomröstningen den 23 juni skadar EU och har inga goda konsekvenser för medelstora länder såsom Sverige, konstaterade Anders Lidén -  ambassadör för Sverige i Finland. Lidén säger att skulle Storbritannien lämna EU kunde det stärka Tysklands och Frankrikes makt inom EUs institutioner ytterligare. Därmed, skulle små och medelstora medlemsländernas inflytande inom EU minska. Han lyfter fram speciellt de länder som inte ha euro som valuta. Det nuvarande läget har gynnat Sverige eftersom Storbritannien – också ett icke-euro land – har kunnat ge en röst inom EU institutionerna för de länder som inte har euron i bruk. Lidén är rädd för att Sverige tillsammans med Danmark och andra medelstora länder med egen valuta blir marginaliserade om Storbritannien lämnade EU.

En stor hotbild som ambassadören lyfte fram med Brexit är att andra länder börjar kräva mera undantag och specialarrangemang för sig. Andra medlemsländer kunde börja hota med exit och snart kan vi börja se alla möjliga exitar som t.ex. Grexit, konstaterar Lidén. Det skulle i värsta fall förlama EU som organisation, vilket ytterligare skulle gynna EU-skeptiker. Det att ett stort och gammalt medlemsland är det första landet som har kommit så här nära att lämna EU skadar unionens trovärdighet. Skulle det vara frågan om ett mindre medlemsland kunde EU lättare ena sig. Det att ett stort land eventuellt vill lämna EU, vad berättar det om EUs attraktion, frågar Lidén. Han fortsätter och hänvinsar till opinionsmätningar gjorda i Sverige  att en eventuell Brexit skulle kunna minska understödet för EU bland svenska befolkningen. Ambassadör Lidén oroar sig dessutom att Brexit skulle eventuellt försämra den transatlantiska länken mellan USA och Europa.

Ett stort frågetecken är också både Skottland och Nordirland. Skulle dessa område vilja lämna EU tillsammans med Storbritannien eller går de skilda vägar? Det här kunde leda till en potentiell politisk kris även i Storbritannien. Skottland är en stark förespråkare för EU medlemskap.

Lidén tror att Storbritannien knappast kommer att lämna EU - åtminstone inte på kort sikt - trots att befolkningen skulle rösta mot medlemskap. Ifall rådgivande folkomröstningen röstar för en brittisk utgång kommer Storbritanniens ledare högt sannolikt först att försöka förhandla om villkor för det brittiska medlemskapet. Det skulle kunna leda till att andra medlemsländer börjar hota med utgång för att kunna förbättra sina medlemsvillkor, konstaterar Lidén.

 

Nytt avtal mellan Finland och Storbritannien - Liisa Talonpoika

Liisa Talonpoika som är avdelningschef i utrikesministeriet har jobbat länge med europeiska frågor. Hon tangerade Brexit ur ett finländskt perspektiv. Vad skulle det betyda för Finland ifall Storbritannien väljer att lämna EU? För det första så skulle vår ekonomi lida på kort sikt för att Storbritannien är en viktig handelspartner för Finland (femte eller åttonde viktigaste – beroende på ifall man tittar import eller export). De finska företagen skulle vara tvungna att anpassa sig till nya regleringar och det är oklart på kort sikt vad de skulle innebära. Det skulle betyda osäkra tider för företag innan ett nytt handelsavtal mellan Finland och Storbritannien skulle träda i kraft.

Liisa Talonpoika nämnde också att Storbritanniens eventuella utträde eventuellt skulle leda till att Finland och Storbritannien måste omförhandla ländernas relationer på nytt. Hurdana relationer skulle Finland ha med ett land som tidigare har hört till samma union? Det skulle bli en intressant men knepig utmaning att lösa säger Talonpoika.

Talonpoika förutspår också att Storbritanniens ställning inom EU kommer att förändras oberoende av resultatet den 23 juni. Folkomröstningen kommer att sätta ett långvarigt spår i hur andra medlemsländer ser på Storbritannien och vilken mån Storbritannien kommer att anses som en pålitlig medlem.

 

Europas ödesstund? Vi får vänta och se

Diskussionen var livlig och panelisterna var entydiga i många frågor. Publiken frågade många intressanta frågor bl.a. hur EUs parlamentsplatser kommer att delas ut ifall Storbritannien lämnar unionen och vilka aktörer i Storbritannien som försvarar EU. Paneldiskussionen gick snabbt och många frågor blev ännu obesvarade. Panelen var dock enig i att folkomröstningen skadar EU och Storbritannien på flera olika sätt.

Man kan diskutera Brexit och spekulera om dess konsekvenser, sanningen är ändå det att vi får vänta och se vad som händer den 23 juni och vilka faktiska konsekvenser omröstningen har. Det att ett medlemsland i Europa röstar på huruvida den vill vara med i unionen är öppnar ett helt nytt kapitel. Före Lissabonfördraget år 2009 var det inte ens tekniskt möjligt för ett medlemsland att lämna unionen. Vi står vid en historisk händelse vars konsekvenser vi ännu inte vet. Med spänning frågar vi oss: blir Brexit Europas ödesstund eller inte?

 

Jaan Siitonen