EU vs. Polen - Vilkendera stöder den polska befolkningen?

28.11.2017 kl. 09:07
Den polska regeringen har nu suttit sin halva mandatperioden och den Europeiska unionen har följt med den oroväckande utvecklingen i Polen sedan PiS valseger. PiS fick med 37 procent av rösterna i parlamentsvalen år 2015 hela 235 av 460 platser i det polska parlamentet. Enligt de senaste opinionsmätningarna skulle PiS fortfarande få ett väljarstöd på 41 procent.

Jaroslaw Kaczyński (Bild: Wikipedia.commons)

 

Den polska regeringen har nu suttit halva mandatperioden, och utvärderade på onsdagen den 15 november sina åstadkommande. Statsminister Beata Szydło prisade regeringens framsteg inom sociala förmåner och säkerhet under en presskonferens. Stödet för det regerande partiet, Lag och rättvisa (PiS) är fortsättningsvis högt. Enligt de senaste opinionsmätningarna skulle PiS fortfarande få ett väljarstöd på 41 procent. Samtidigt som det nationella stödet ökar, börjar EU:s förståelse och tålamod för den polska regeringen att ta slut. Europaparlamentet antog i onsdags ytterligare en resolution om situationen i Polen, där majoriteten ansåg att det finns skäl att inleda sanktionsförfarandet (artikel 7) mot Polen eftersom rättsstatsprincipen har kränkts.  

 

PiS fick med 37 procent av rösterna i parlamentsvalen år 2015 hela 235 av 460 platser i det polska parlamentet. Det högerpopulistiska partiet kombinerar en konservativ och xenofobisk retorik med inslag av vänsterpolitik i sin ekonomiska agenda. För en stor andel polska röstare erbjöd partiet ett svar på deras ekonomiska problem och den växande oron över flyktingkrisen. I jämförelse med tidigare polska regeringar är den sittande regeringens sociala förmåner och välfärdspolitik något helt nytt. Hittills har partiet genomfört ett program av sociala förmåner åt barnfamiljer, ett bostadsprogram åt fattiga och möjliggjort att medicinering är gratis för seniorer. PiS har på så sätt lyckats tilltala medelklassen, och framställt tidigare regeringar och den Europeiska Unionen som syndabockar. Dessutom har partiet bedrivit identitetspolitik som grundar sig på etnisk nationalism. Partiledare Jaroslaw Kaczyński har uttalat sig om att invandrare kan orsaka epidemier i Polen och hävdat att Polen kan öppna en Västeuropeisk levnadsstandard utan att ge upp sin homogenitet och traditionella värderingar. Regeringen vägrade att fördöma den nationalistiska marschen som ordnades för en dryg vecka sedan i Warsaw. Marschen uppmärksammades internationellt på grund av fascistiska och xenofobiska element.  

 

Den Europeiska unionen har följt med den oroväckande utvecklingen i Polen sedan PiS valseger. Mediefriheten och rättssäkerheten har försämrats betydligt, och en reform av konstitutionsdomstolen var nära att genomföras - innan president Andrzej Duda lade in sitt veto. Reformen skulle ha inneburit att domarna hade tvingats avgå, för att nya domare sedan skulle tillsättas av justitieministern. President Dudas alternativa lagförslag förkastades även som oacceptabla av EU Kommissionens Vice-President Frans Timmerman.

 

President Dudas beslut att använda sitt veto är ett av flera tecken som nyligen har tytt på splittringar inom det ledande partiet. Det var heller inte den första gången som Dudas handlingar inte var i linje med partiets - tidigare i somras använde han sitt veto för att hindra utnämningen av generaler. Kaczyński kritiserade President Duda med hårda ord för att ha lagt in sitt veto och meddelade att domstolsreformen kommer att genomföras oberoende.

Den interna dynamiken i partiet är synnerligen intressant. Partiledaren Jaroslaw Kaczyński sitter officiellt i sejmen, underhuset, men är förvisso Polens ledare. Kaczyński har utsett både President Duda och statsminister Szydło till deras respektive poster, och medierna har ofta kallat honom för regeringens “puppet master”. I ett personporträtt av Politico Magazine beskrivs Kaczyński som karismatisk men isolerad och gammalmodig - han har ingen dator och öppnade sitt första bankkonto år 2009. I artikeln framställs han som en maktgalen person, vars skugga följer rörelserna av partiets politiker. Inga stora beslut fattas utan att de först godkänts av Kaczyński.  Nu återstår det att se hur Kaczyński tänker driva igenom sina reformer utan Dudas samtycke, och hur partiet klarar av utmaningarna för dess sammanhållning.

 

Kaczyński och EU har redan länge varit i kollisionskurs och båda har gett löften om att ta till hårdare metoder. Om EU inför sanktioner mot Polen kommer Kaczyńskis tillit för sina egna att sättas på prov och det är möjligt att klyftan mellan President Duda och Kaczyński växer ytterligare. De facto ledare Kaczyński kan bli tvungen att tänka om sin handlingsplan.

Senni Salmi