”Varför måste de gå och blanda politik i fotbollen?”

04.10.2017 kl. 10:47
Under de senaste dagarna har ett underligt politiskt spektakel utspelat sig på USA:s fotbollsarenor. Hela National Football League (NFL) -lag har protesterat mot Trumps kommentarer om att ge sparken åt vissa spelare i ligan. Hur kommer det sig att en av de traditionellt nästan aggressivt opolitiska sportligorna i USA plötsligt hamnade i öppen strid med presidenten?

Trump startade på nytt diskussionen om hur fotbollsspelare kan uttrycka sina politiska åsikter och var de kan göra det. (foto: Randall A. Clinton)

 

Förspelet till spektaklet ägde rum redan förra säsongen. Colin Kaepernick, quarterback i San Fransisco 49ers, ställde sig, tillsammans med några av sina lagkamrater, på ett knä under nationalsången som spelas före varje match. Vanligtvis brukar spelarna stå med handen på hjärtat under nationalsången. Kaepernick och hans kamrater ville protestera mot polisvåldet emot svarta, vilket just då var särskilt på tapeten efter att flera svarta amerikaner dött som följd av överdrivet polisvåld.

Protesten spreds till ett par andra lag, men blev aldrig någon speciellt stor rörelse. En orsak till detta kan ha varit den våldsamma motreaktion protesten fick. Att inte stå under nationalsången tolkades av många, särskilt på den högra sidan av det politiska spektrumet, som en skymf mot den amerikanska flaggan och nationalsången, och på så sätt mot nationen och särskilt mot militär personal och veteraner. Diskussionen kom aldrig riktigt fram till vad spelarna protesterade mot med sin gest, utan alla diskuterade vad själva gesten betydde och om den var en skymf mot USA eller inte.

Inget av detta var meningen. Eric Reid, en av dem som startat protesten, skrev om hur de tänkt i The New York Times. Spelarna valde att knäböja för att det är en respektfull position. Reid tänkte på gesten som en flagga på halv stång.

Reaktionen mot Kaepernick var så kraftig att inget lag har anställt honom för säsongen som nyss startat. En del anser att det beror på hans prestationer under den föregående säsongen, medan andra är säkra på att det beror på hans politiska aktivism och att lagen är rädda att de skulle förlora tittare och sponsorer. NFL förlorade tittare under säsongen och många har tolkat att det beror på spelarnas protest.

Det senaste kapitlet i sagan började då Donald Trump på en tillställning i Alabama fredagen 22 september höll ett tal där han uppmanade NFL:s chefer att ge sparken åt spelare som inte stod under nationalsången. Han fortsatte med liknande kommentarer på Twitter under veckoslutet. Flera lag har efter det protesterat mot Trumps kommentarer med att antingen inte alls stå på planen under nationalsången eller med att stå på knä så som Kaepernick gjorde. En del lagägare har också varit med och protesterat tillsammans med sina lag. 

 

Republikaner och demokrater tycker olika om protesten

Så som så många andra politiska diskussioner i USA delar också denna amerikanerna i tu. Republikaner och demokrater har väldigt olika syn på om protesten är acceptabel eller inte.

En gallup av Ipsos for Reuters, gjord efter att NFL-lagens protest började, visar hur diskussionen delar demokrater och republikaner. 83 % av republikanerna som deltog i gallupen var emot Colin Kaepernicks protest och hans sätt att protestera. Av demokraterna som deltog var 29 % emot protesten. Överlag har attityderna gällande protesten blivit mer positiva sedan förra året. Av alla som deltog i gallupen (republikaner, demokrater och partipolitiskt obundna) var det 40 % som understödde protesten. I en liknande gallup förra året var det endast 28 % som gjorde det.

Republikanerna tyckte också betydligt oftare att spelarna inte borde framföra sina politiska åsikter på planen, och att det borde vara obligatoriskt att stå under nationalsången.

Under NFL -lagens protseter mot Trump har den tudelade medievärlden i USA visat sig igen på ett tydligt sätt. Konservativa nyhetskällor har som Trump tyckt att spelarnas protest varit respektlös mot den amerikanska flaggan, nationalsången och militären. Liberala nyhetshus har skrivit om spelarnas rätt att uttala sig och använda sin plattform för att ta upp viktiga samhällsfrågor.

Människor som enbart följer med konservativa medier lever alltså i en verklighet, där deras favoritfotbollslag nu plötsligt hatar Amerika. De kan ha svårt att förstå vad den ursprungliga protesten gick ut på eftersom konservativa medier ofta i fråga om polisvåldet mot svarta tagit polisens sida oavsett omständigheterna i fallet. Ofta har dock frågan om vad spelarna protesterade mot inte alls varit på tapeten. Alla har varit upptagna med hur de gjorde det och vad det betyder.

Fotbollsfans som följer liberala medier kanske i stället är stolta över att deras favoritlag tar ställning i svåra samhällsfrågor och stöder andra som gör det. De kan ha svårt att förstå varför andra är så upprörda över protesterna.

Många inom vänstern har också kritiserat protesterna som lagen nu deltagit i. Den ursprungliga orsaken till protesterna har tappats bort och lagen protesterar nu mest mot Trump och spelarnas rätt att stå, eller inte stå, under nationalsången. Ingen diskuterar polisvåldet och den institutionella rasismen i landet. Gesten har inte bara tagit över diskussionen utan också meningen bakom hela protesten. Det att Kaepernick fortfarande är arbetslös visar också att NFL inte riktigt står bakom protesten organisationen påstår sig stöda.

 

Splittras stammen?

Med protesterna mot Trump har partipolitiken trängt sig in på fotbollsplanen. Det finns goda orsaker att påstå att partipolitiken alltid funnits där: Till exempel tog flera lagägare ställning för Trump innan valet och en del gav till och med pengar till hans kampanj. Men på själva planen har politiken inte på en tid synts så tydligt som nu.

Fotbollslaget man håller på kan utgöra en social stam . Alla de som överhuvudtaget följer med fotboll kan också ses som en grupp eller stam, som har något gemensamt de värdesätter. Om partipolitiken tränger sig in och splittrar fotbollsstammen, finns det ett plan färre där liberala och konservativa amerikaner kan mötas och lära känna varandra.

Polisvåld och institutionell rasism är viktiga frågor som bör diskuteras och åtgärdas. Detta är säkert lättare om samhället inte är splittrat i två delar som inte har något gemensamt eller alls förstår varandra.

Det kvarstår att se om stormen kommer att gå över och amerikaner från båda partierna kan gå tillbaka till att se på, och diskutera, fotboll utan att någon känner att deras politiska åsikter blir attackerade.

 

Sara Sandström arbetar som liberal praktikant vid tankesmedjan Center for Strategic and International Studies i Washington DC.

Sara Sandström