Artikel

61548_t.jpg

Nuet formar historien

Staters historia används ofta för politiska syften. Det är inte ovanligt att lämna bort obehagliga delar av nationens historia eller delar som inte passar in i det narrativ, som makthavarna vill betona. Historien används för att skapa en nationell identitet. Det är inte trevligt att se sig själv som historisk skurk, och det är få nationer som verkligen förmått ta ansvar för det lidande de förorsakat. ’The politics of history’ eller ’the politics of memory’, den politiska historien, används i många länder för att rentvå nationens historia och för att kunna se sig själv som en hjälte istället för som en skurk i historien. Det här fenomenet diskuterades under the Transatlantic Forum on Russia på CSIS 16.11.2017.
Sara Sandström
11.12.2017 kl. 13:26
61515_t.jpg

Sydafrika kan snart få en ny president - Blir det någon av dem?

Den 16 – 20 december 2017 kommer African National Congress (ANC) välja ny ordförande för partiet. Nuvarande ordförande för ANC, Jacob Zuma, kommer att stiga ned från ordförandeposten efter tio år som ordförande.
Lisa Palm
08.12.2017 kl. 11:41
61394_t.jpg

Finns Blå framtid efter riksdagsvalet?

Populistforskare Ann-Cathrine Jungar förutspår en mörk framtid för gruppen Blå framtid som bröt sig ut ur Sannfinländarna i somras. I en intervju för tankesmedjan Agenda säger Jungar att frågan är om grupperingen lyckas knipa några mandat i riksdagsvalet 2019.
Mattias Fagerholm
02.12.2017 kl. 09:30
61395_t.jpg

Vägen ut ur Kalla kriget 2.0 är lång och snårig – förr eller senare måste vi börja lita på varandra

Vi tänker olika, analyserar olika och agerar olika. Mycket mer än så är experter från Ryssland respektive EU och USA inte överens om. De iskalla öst-väst-relationerna är djupt rotade i rädslor och besvikelser, och i skrivande stund är det en seger i sig att vi överhuvudtaget kan upprätthålla en mer eller mindre fredlig dialog med varandra. Så upplevde jag stämningen under den tyska tankesmedjan DGAP:s konferensserie om säkerhetsrisker i en multipolär värld.
Samuel Salenius
01.12.2017 kl. 10:29
61331_t.jpg

EU vs. Polen - Vilkendera stöder den polska befolkningen?

Den polska regeringen har nu suttit sin halva mandatperioden och den Europeiska unionen har följt med den oroväckande utvecklingen i Polen sedan PiS valseger. PiS fick med 37 procent av rösterna i parlamentsvalen år 2015 hela 235 av 460 platser i det polska parlamentet. Enligt de senaste opinionsmätningarna skulle PiS fortfarande få ett väljarstöd på 41 procent.
Senni Salmi
28.11.2017 kl. 09:07
61139_t.jpg

Guy Verhofstadt, en liberal ledare med vision och passion

Guy Verhofstadt, ’Hof’, gruppledare och frontfigur för Europaparlamentets Alliance of Liberals and Democrats for Europe (ALDE-gruppen), har verkat inom den politiska sfären sedan 1980-talet. Den belgiska politikern har varit premiärminister, numera europaparlamentariker, Europaparlamentets Brexit-koordinator och en tvättäkta federalist. Älskad och hatad, men respekteras av de flesta. Vem är egentligen mannen som förväntas leda Europaparlamentet genom Brexit?
Anni Hirvelä
17.11.2017 kl. 09:46
61121_t.jpg

Mörka moln över Storbritanniens finansdistrikt

Finansindustrin är otroligt viktig för Storbritanniens ekonomi. Denna industri för ensamt med sig 76 miljarder pund i skatter varje år. Industrin sysselsätter direkt ca. 2 miljoner personer, men indirekt sysselsätter den mera då juridiska tjänster och andra relaterade jobb behövs i samband med finansverksamhet.
Felicia Aminoff
16.11.2017 kl. 12:26
61013_t.jpg

Tingsrättsrefomen slår hårt mot Svenskfinland

Regeringen Sipilä vill minska antalet tingsrätter från 27 till 20. Reformen slår hårt mot Svenskfinland då flera av de nedläggningshotade tingsrätterna finns på tvåspråkiga orter. Tingsrätterna i Borgå och Raseborg är nedläggningshotade och också sammanträdesplatserna i Jakobstad, Kristinestad, Kimotoön och Kyrkslätt skall i förslaget till tingsrättsreform läggas ner.
Mattias Fagerholm
11.11.2017 kl. 15:00
60878_t.jpg

Groende optimism kring framtiden för det europeiska fredsprojektet

Att man inom Europeiska unionen börjat se allt mer optimistiskt på framtiden för det stora europeiska fredsprojektet torde inte under höstens gång blivit oklart för dem som lyssnat på de uttalanden Angela Merkel, Emmanuel Macron eller Jean-Claude Juncker gjort. Att dessa personer i nyckelställning vill visa en optimism och framtidstro borde inte heller komma som en överraskning för någon. Att det också har skett en tydlig förändring bland den stora allmänheten är något som man inte talat så mycket om.
Alexander Lång
31.10.2017 kl. 10:48
60708_t.jpg

Världsordningen år 2050

Förenta Nationernas (FN) beräkningar för befolkningstillväxten har redan under flera årtionden indikerat att världen vi lever i idag kommer att se väldigt annorlunda ut 2050. Den ökande befolkningsmängden i utvecklingsländer och den tilltagande urbaniseringen kommer att omforma den globala ekonomin och säkerheten, och därtill skapa nya utmaningar till planetens hållbarhet.
Senni Salmi
18.10.2017 kl. 14:55